London Stock Exchange (LSE) är inte bara en börs – det är en av världens äldsta och mest inflytelserika finansnav. Den spelar en nyckelroll både i europeisk och global kapitalmarknad, särskilt efter Brexit då mycket uppmärksamhet riktats mot hur London ska hålla sin position. Kort svar: den gör det, med marginal.

Vad är Londonbörsen – i praktiken?
LSE är hem för över 1 800 bolag från mer än 60 länder. Det gör den till en av världens mest internationella börser. Här hittar du allt från klassiska brittiska jättar som BP, HSBC och Unilever – till afrikanska gruvbolag, kinesiska techfirmor och svenska investmentbolag.
Londonbörsen ägs av London Stock Exchange Group (LSEG), som även äger:
- FTSE Russell (index)
- Refinitiv (data, analys)
- Borsa Italiana (tidigare)
Två huvudlistor på LSE
Lista | Vad den innehåller | För vem? |
---|---|---|
Main Market | Fullt reglerade bolag med höga krav | Stora bolag, internationella aktörer |
AIM (Alternative Investment Market) | Tillväxtbolag, lättare krav | Mindre bolag, högre risk |
AIM är ungefär som First North – men med mer globalt fokus och ännu större variation i kvalitet.
Vad handlas?
LSE är bred – du hittar aktier, ETF:er, obligationer, derivat, ETP:er och till och med råvarurelaterade instrument. Det är en marknad för:
- Value-aktier – mycket banker, energi, råvaror
- Globala jättar – bolag som säljer över hela världen
- Utdelningsaktier – många brittiska bolag har stabil utdelningshistorik
Handelstider (lokal tid)
- 09:00–17:30 GMT (10:00–18:30 svensk tid under vintertid)
- Ingen lunchpaus – löpande handel
Index du måste känna till
Index | Vad det mäter | Användning |
---|---|---|
FTSE 100 | De 100 största bolagen på Main Market | Benchmark för UK |
FTSE 250 | Mellanstora bolag – ofta mer inhemskt fokus | Indikator för brittisk ekonomi |
FTSE All-Share | Bredaste indexet | För helhetsbild |
FTSE 100 är det mest kända, men det består främst av internationella bolag – så det speglar inte nödvändigtvis Storbritanniens ekonomi, utan snarare global export- och råvaruhandel.
LSE efter Brexit – vad hände egentligen?
Många trodde att Brexit skulle slå hårt mot London som finanscentrum. Verkligheten? Handelsvolymerna har flyttats lite (främst clearing och vissa derivat), men London är fortfarande Europas finanshuvudstad. LSE har förstärkt sin roll inom:
- Globala aktienoteringar
- Valutahandel (FX)
- Obligationer
- Data och indexverksamhet
Varför ska svenska investerare bry sig?
- Många svenska fonder har innehav på LSE – särskilt inom energi, bank, läkemedel
- Lätt att handla via Avanza/Nordnet – de flesta större brittiska bolag finns tillgängliga
- Valutadiversifiering – du får exponering mot GBP istället för bara SEK eller USD
- Utdelning – brittiska bolag tenderar att ha regelbundna utdelningar, ofta kvartalsvisa
Men tänk på att källskatt på utdelning tillämpas, och att GBP-fluktuationer kan påverka totalavkastningen.
Risker och att tänka på
- Valutarisk (GBP/SEK) – pundet är känsligt för politiska beslut
- Olje- och råvarukoppling – stor del av FTSE påverkas direkt av energipriser
- Tunga sektorer – LSE är mindre tech, mer klassisk industri och finans
- AIM = hög risk – låga krav på listning, stora rörelser, låg likviditet i vissa papper
Sammanfattat
Londonbörsen är fortfarande en av världens viktigaste handelsplatser, med bred internationell räckvidd, hög likviditet och starka bolag. För dig som vill ha global exponering utanför USA – men ändå med trygg infrastruktur – är LSE ett naturligt nästa steg.
This article was last updated on: april 14, 2025